tisdag 23 oktober 2012

Sanna the mouse slayer O_o (Läs ej om du är känslig!)

Idag har jag avlivat tretton möss. Det är något som inte är obligatoriskt på vår utbildning, men som ger pluspoäng i betygen om man provar innan man går ur trean. Idag hade vi lektion i djurhuset och efter att vi var klara med sortering av slaktfår vs de fåren vi skulle behålla så fick vi lite andra uppgifter. Våra fodermöss var väldigt överpopulerade ett tag nu vilket är otrevligt att se, och idag var det dags att sortera ut vilka som skulle vara kvar och inte. Marita (djurvårdsföreståndaren) behövde två pers till det och jag anmälde mig direkt. Frida hakade på strax efter det.
Vi har 8 musburar som vi tog var för sig och sorterade igenom. I en av dem hade mamman ätit upp alla pinkys utom en, och det låg ett pinkyhuvud i buren. Antagligen är detta på grund av stressiga levnadsförhållanden, så det var bra att vi rensade bland dem. I en annan bur låg det en halvt uppäten musunge, vilket brukar hända när de inte har tillräckligt med vatten men det var inget fel på flaskan så vet inte varför.
I en tredje bur låg en unge till, under de andra, som inte andades. Det blev e rått-lab-bur och en miniduna överfulla med möss vi skulle ta bort. Verkligen ÖVER-fulla. Man får liksom gå in i ett tillstånd där man ser på dem som objekt och inte individer för annars blir det sjukt jobbigt. Vi sparade 2-3 avelshonor i varje bur, samt en hane och alla ungar som ännu inte fått päls och så. Resten åkte.
När jag kom tillbaka efter att ha fjäskat för dem (gett alla råttor och möss päron, hehe) så gick jag in i foderköket för att diska en burbotten och poff så daskade frida en mus i bänken. I was so not expecting that! Såg att det låg två andra döda på bänken och att minidunan som kryllade av möss likt ohyra stod bredvid. Frida har haft extremt svårt för sådant innan, för möss är för henne vad hamstrar är för mig ungefär. Dock hade hon en upplevelse i helgen som gjorde henne starkare. Hennes katt hade tagit en mus som den lekte med, fortfrande levande medan den saknade ben, så hon fick ta bort den. Efter det fick hon lite mer kött på benen.
Efter ett tag bestämde jag mig för att också prova. Första gick faktiskt ganska lätt. Andra med. Den tredje var större, en hane, så jag tänkte att jag måste daska lite hårdare. Då daskade jag för hårt och kroppen lossnade från svansen och han såg lite för platt ut. Äckligt. Stod med en svans i handen som hade svansroten kvar helt köttig liksom. Ueew. Det var dock den enda tabben. Alla andra gick felfritt. Man blev ganska blodig på händer och armar, och vissa v mössen måste ha känt lukten för de försökte bita mig när jag lyfte upp dem i svansen.. böjde sig som akrobater i förtvivlan. Jag mådde rätt illa efter ett tag men fortsatte tills vi slutade. Ni vet den där känslan i magen och vattnandet i munnen när man blöder mycket (nej inte mens:D) eller när man ser någon olycka in real life? Det illamåendet kände jag. Vi fick jättemycket beröm efteråt och jag kände mig jävligt stolt över att ha klarat den här barbariska utmaningen för jag trodde faktiskt inte att jag skulle klara det under dessa tre åren, alls. Tydligen trodde inte Marita det heller och var impad. Jag är känd för den som "värnar om liv" här, apparently xD Oh well, ursäkta för min aningen groteska anekdot men jag var tvungen att få det ur mig!

1 kommentar:

  1. är det på säbyholm du går
    Jag minns när jag var på djurläger där och ormarna hade rymt och någon personal där som hette Marita dängde en mus i diskbänken så att ormarna skulle komma tillbaka till terrariet... Brutalt... Var jätteledsen för att mössen hade det så sämst för honorna blev ihjälstressade av alla parningssugna hanar och det låg små bäbis-rosa ungar överallt. Stackars krakar... Fin blogg du har, måste jag säga <3

    SvaraRadera