söndag 17 februari 2013

Hej värld. Jag står ut idag också.

Precis allting suger ut min energi rätt genom bröstkorgen och ut i universums tomhet. En gigantisk best har lagt sin tyngt där. Inne i bröstet. Utanpå. Runtomkring. Överallt är det tungt och kvävande och de brännande tunga stenar han vilar på sjunker genom min hud, genom köttet och benen och smälter runt mitt hjärta.Vakar där. Låter inte giftet sippra ut och förpesta omgivningen. Ledsengiftet jag för alltid kommer få leva med.
Det finns ett motgift. Ett motgift som stundtals får mig att glömma hur förgiftad jag är, men som aldrig kommer lyckas avliva besten för dess hud är av pansar.
När kraven kommer utifrån är de tunga. Lägger sig på bröstet de också, tills besten blir dubbelt så tung. Tills revbenen till slut spricker och ger vika och allt rasar in. Mer motgift. Mer utmattning. Fler krav. En sluten cirkel.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar