fredag 26 juli 2013

En handlingsförlamad liten kokong.

Kan ni någonsin känna att er egen kropp är som en kokong ni är inslutna i utan att kunna röra er, och att ni bara vill slå hål på den med en hammare från insidan men kan inte eftersom ni sitter fast?
Sådan blir jag ibland. Sådan har jag varit hela eftermiddagen och kvällen. Jag tror att det händer när jag får för många intryck eller känslor på samma gång och jag inte orkar ta itu med dem, sortera dem. Jag har varit på jättebra humör idag, så det är inte det som är "problemet". Jag bara liksom... blev sittande med hjärnan på högvarv och kroppen i någon slags underlig förlamning. Trots att jag inte ens var trött.
Jag antar att det har med min Asperger-diagnos att göra, men det känns inte mindre konstigt för det. Nu har jag fått skjuts från pappa hem till lägenheten, bytt till mysbyxor, ätit, krupit ner under täcket och druckit massor av vatten. Inombords är det lite bättre, men jag känner mig fortfarande avskuren från världen, som om någon slagit ett svärd mellan mitt ansikte och verklighetens tyg. Slice. Det är tur att min största idol börjat med selfie friday på Twitter. My feels do things. Idag var jag förresten på biblioteket någon timma och vandrade runt bland omslagen för att välja en bok på måfå precis innan de stängde för dagen. Motherfucking #YOLO.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar