torsdag 21 augusti 2014

Snart får jag äntligen trycka på play igen.

Mitt liv har stått på paus sedan studenten. Från början var det tänkt att jag skulle gå helt utan sysselsättning under sommaren, men jag lyckades tigga till mig en praktikplats på ett tryckeri medan jag väntade på vidare besked om ett kommunprojekt jag tydligen blivit antagen till. De första veckorna var jag på praktikplatsen i princip varje dag, men det senaste så har chefen (egenföretagare) inte haft så mycket jobb att göra, och har därför låtit mig vara hemma en del, på eget förslag. Detta är både positivt och negativt, då jag får chansen att andas ut och ta sovmorgon, men samtidigt blir ganska apatisk av att bara gå hemma och drälla. Huvudsaken är att jag får mitt bidrag, vilket jag får när jag är registrerad som praktikant hos honom.
         AF var rätt vettiga när jag och pappa (fina stöttande pappa) hade möte med dem strax efter jag blivit arbetslös, eller arbetssökande som en så tjusigt säger ibland. Mötet hade vi tillsammans med en kvinna som jobbar på AF lite allmänt, och en man som jobbar specifikt med att fixa praktik och sådant åt folk med Asperger. Jag märkte väldigt snabbt att denna man, låt oss kalla honom C, var rätt jäkla inkompetent. Han har ingen som helst koll på vilka bidrag som heter vad, vilket bidrag jag faktiskt har eller hur mycket det ligger på. Dessutom kallar han mig "tösen" hela tiden när han talar med andra - även när jag står bredvid. Excuse you, I have a goddamn name. Inte bara löjligt förminskande, dessutom ett ord som för mig känns överdrivet könande och därmed gör mig fett obekväm. Det är inte bara ordvalet i sig, utan sättet han säger det på. När jag tänker efter så talar han till mig som om jag är förståndshandikappad också. Tack.
          Som om Cs inkompetens och allmänna sliskighet inte var nog så lyckades kvinnan, låt oss kalla henne G, göra ett flertal fel när hon skrev in mig i systemet. Hon glömde bland annat lägga in min funktionsnedsättningskod - så att jag fick random brev från försäkringskassan om ett (skitlågt) bidrag jag inte ens skulle få, vilket jag då inte visste, utan hann bli skitledsen och uppgiven. När jag påpekade detta via mail så fick jag ett ursäktande svar där hon tog på sig all problematik jag utsatts för. Är ju i alla fall trevligt med människor som tar ansvar för sina misstag.
         Kommunprojektet som jag är antagen till innebär 3 månaders praktik som följs av en utvecklingsanställning på högst ett år. Jag fick (efter att ha tjatat som fan) reda på att denna skulle börja framåt hösten. Strax efter detta så fick jag hem ett brev från AF där det stod att min nuvarande (tillfälliga) praktikplats gällde fram till i januari 2015. Snacka om att jag hann bli galen innan G svarade på mail och sade att "nej då, den byts ut när du börjar kommunpraktiken". JAHA, ni har inte funderat på att skriva det i brevet så en får någon jävla tydlighet någon jävla gång? Kastades in i "vuxenlivet" för typ 2 månader sedan och hatar redan myndigheter, so I guess I'm doing this right.
         Aaaanyhooow, nu den 28e - alltså om en vecka, så är det dags för mig och faderskapet att gå på möte med AF + någon representant från kommunen och därmed äntligen få reda på hur min höst kommer se ut. Det är fett svårt att planera när jag inte ens vet var de kommer placera mig. Enligt pappa, som läst på nätet, så innebär i alla fall utvecklingsanställning en vanlig lön. Here's hoping.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar